Kategoriarkiv: historia

Begrepp i ämnet historia

Viktiga begrepp i ämnet historia

Andrahandskälla Andrahandskällan är beroende av en eller flera förstahandskällor. Till exempel en journalist som intervjuar ett vittne som sett en olycka. Artikeln journalisten skriver är då en andrahandskälla.
Användbar Historiker söker efter användbara källor, som kan vara till nytta när de söker svar på olika frågor. Om du vill ha svar på frågan ”Hur klädde sig eleverna som gick på Kvarnbergsskolan på 1980-talet?” kanske skolkatalogen kan vara en användbar källa. Mindre användbar om du vill ha svar på frågan ”Vilket betygssystem hade man på 1980-talet?”.
Beroende

(beroendekriteriet)

Förstahandskällor är inte beroende av andra källor. Andrahandskällor är alltid beroende av andra källor.
Epok Se förklaringen till begreppet ”tidsperiod”.
Förklaring* När en historiker förklarar till exempel en viss händelse ställer hon frågan ”varför?”. Ex. Varför stormades Bastiljen 1789?
Förstahandskälla Förstahandskälla, en person som själv upplevt t.ex. ett brott eller stormningen av Bastiljen är en förstahandskälla.
Förändring* Historiker är ofta intresserade av förändring, till exempel: ”Hur förändrades levnadsförhållandena under den industriella revolutionen?”. Revolution är en typ av förändring. För mycket små eller inga förändringar alls används begreppet kontinuitet.
Identitet* Självuppfattning eller hur man vill bli uppfattad. Identiteten kan vara personlig eller kollektiv, t.ex. ”svensk”, ”kvinna” och så vidare.

I ämnet historia används begreppet för att komma åt hur människor sett på sig själva.

Kontinuitet* Används som motsatsord till förändring. Något som inte ändras eller ändras mycket lite. Ex. Livet skilde sig inte särskilt mycket för bönder på 1800-talet jämfört med bönder på 1600-talet. Livet för bönderna uppvisar en stor kontinuitet.
Kriterium Kriterium betyder villkor eller avgörande kännetecken. Ex. Läraren berättar om ”betygskriterierna” det vill säga vilka villkor som gäller för de olika betygen. Historikern ställer upp särskilda villkor/kännetecken för en användbar och/eller trovärdig källa:

Tendenskriteriet, närhetskriteriet, beroendekriteriet

Källa En källa är något som ger information om till exempel en händelse, ett skeende. Ex. Kvarnbergsskolans skolkatalogen är en källa till information om elever och personal på skolan. Källor kan vara webbplatser, dagböcker, fotografier och så vidare.
Källkritik* Källkritik är en metod att värdera en källas trovärdighet och/eller användbarhet. Även om en källa har en stark tendens att överdriva kan den vara användbar. Metoden består främst av att man ställer vissa frågor om källan. Är det en förstahandskälla? Vilken är tendensen?
Närhet

(Närhets- & tidskriteriet)

Närhet: Är källan nära händelsen i tid och rum? Exempelvis om vittnet till olyckan, stormningen av Bastiljen berättar strax efter själva händelsen eller om vittnet berättar många år senare.

 

Eller om källan befinner sig långt från själva händelsen hon berättar om (gäller oftare andrahandskällor).

Objektiv En källa som ger hela sanningen. Ingen källa är helt objektiv, men exempelvis kan ett ögonvittne vara mer eller mindre objektiv.
Perspektiv Att något till exempel berättas ur en persons perspektiv. Att kunna se historiska händelser och personer ur olika perspektiv är något som lyfts fram i läroplanen.
Revolution Revolution är en typ av förändring i historien. En revolution är snabb och omvälvande förändring, till skillnad mot en förändring som sker i små steg
Subjektiv Motsats till objektiv. En subjektiv källa ger en ensidig bild av det som den berättar om, t.ex. en händelse ur endast berättarens perspektiv. Se tendens och vinklad.
Tendens

(Tendenskriteriet)

Tendens är en benägenhet att handla på ett visst sätt, ett sätt som ibland bara är antytt. En person kan till exempel ha en tendens att överdriva. En fråga som kan hjälpa dig att se tendensen i en källa är ”Vad är syftet med källan?”. Försöker den sälja en produkt? (reklam) eller en åsikt? (propaganda).

 

Tendentiös är en person som för fram en åsikt ensidigt och inte tar med alla fakta. Till exempel en insändare i en tidning kan vara tendentiös om den är partisk och missvisande.

Teori Med en teori försöker man att generalisera historien. Så här kan en enkel teori se ut: All mänsklig utveckling beror på kriser! I ämnet historia används teorier mer som utgångspunkter än absoluta sanningar. Jämför till exempel med naturvetenskapens teori om gravitation. Den anses vara en lag som alltid gäller.
Tidsperiod En period i historien med speciella kännetecken, till exempel kännetecknas tidsperioden ”stenåldern” av att människor framför allt gjorde verktyg av sten. Medeltiden, nya tiden, mellankrigstiden är andra exempel på tidsperioder.
Trovärdig Är källan trovärdig? Ger den en sann och riktig bild av det som den berättar om?
Vinklad Om källan endast ger en sida av saken är den vinklad. Se tendens.
Äkthet

(Äkthetskriteriet)

Äkthetskriteriet, är källan (t.ex. dagboken) vad den utger sig för att vara. Hitlers dagbok var som bekant inte Hitlers dagbok utan en förfalskares arbete.

* Begreppet poängteras i läroplanstexten.

1700-talets politiska revolutioner

Politiska revolutioner under 1700-talet

Nu arbetar klassen med ämnet historia och närmare bestämt Politiska revolutioner på 1700-talet. Vi ska titta närmare på  den amerikanska revolutionen och den franska. Arbetet kommer vara en relativt stor del av höstens betyg i historia.

Alla viktiga ”papper” kommer att finnas tillgängliga att ladda hem här: genomgångar, uppgiftsbeskrivningar, lpp mm. LPP är en förkortning för lokal pedagogisk planering. Där kan du till exempel läsa om vad som krävs för de olika betygen.

Prov och läxor

  • Vecka 36 torsdag 6 september: Läxa amerikanska revolutionen (begreppet revolution, samt tidslinje)
  • Vecka 37 torsdag 13 september: Läxa franska revolutionen
  • vecka 39 torsdag 27 september Skriftligt prov. De som behöver får komplettera lektionen efter.

Fokus på provet är:

  • Att ha koll på händelsekedjan. Ni ska kunna motivera vilka händelser ni tycker är viktigast.
  • Att kunna göra en analys av revolutionen. Det ni gjort när ni analyserat revolutionen är; resonera om orsaker till revolutionen, följder av revolutionen, gjort jämförelser (främst med amerikanska revolutionen), samt sett revolutionen ur olika perspektiv (t.ex. adelns och borgarnas perpektiv).
  • Tänk på att du får ha din analysmatris och tidslinje med dig!

Dokument som gäller arbetsområdet Politiska revolutioner

Lektion Bakgrund Till Upplysningen
Lektion Bakgrund Till Upplysningen
lektion bakgrund till upplysningen.pdf
208.8 KiB
238 Downloads
Detaljer...
LPP amerikanska och franska revolutionerna
LPP amerikanska och franska revolutionerna
LPP De amerikanska och franska revolutionerna.pdf
Version: 2.0
782.0 KiB
692 Downloads
Detaljer...
Elevuppgift Franska revolutionen
Elevuppgift Franska revolutionen
Franska revolutionen tidsaxel och analys.pdf
359.1 KiB
284 Downloads
Detaljer...

Lyssna på revolutionär musik?

Uppgifter

Quizar om franska revolutionen

Franska revolutionen

Starta
Tack! Du har just gjort Franska revolutionen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
1112131415
1617181920
21Slut
Återgå

Robespierre och de Gouges (8i)

Gruppuppgift: Beskriva och analysera Robespierre och Olympe de Gouges

Ni ska tillsammans skriva och berätta om dessa två mycket intressanta och färgstarka människor. Båda har, så att säga, gått till historien. Robespierre som en glödande revolutionär som var beredd att offra människor för att uppnå det goda samhället. De Gogues som en av feminismens skapare och föregångare.

Robespierre och Olympe de Gouges
Robespierre och Olympe de Gouges
Robespierre och de Gouges.pdf
809.4 KiB
285 Downloads
Detaljer...

Grupp 1: Ida, Gabriel, Ella, Katja

Grupp 2: Felicia, Fanny, Linnéa, Julia,

Grupp 3: Madde, Rebecka, Line, Marie

Grupp 4:Nils, Tobias, Oskar, Jocke. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/eJ0OTidMXw

Grupp 5: Rickard, Hampus, Martin, Albin. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/oz8Qr7Jzxx

Grupp 6: Sanna, Eldri, Omed, Marcel, Mille. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/YrGI27yQZt

Grupp 7: Josefina, Nikola, Johan, Shaymaa. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/OM0qLiQkPN

Amerikanska revolutionen på film och i bild

Sann historia?

Filmer, fotografier och målningar påverkar vår syn och kunskap om historien. Av en bra film lär vi oss mycket, historien levandegörs. Det är nog många som exempelvis skapat sig en bild av andra världskriget genom filmer  som Saving private Ryan (1998) och Undergången (2004). Om vi vill skaffa oss en så sann uppfattning om historien som möjligt måste vi betrakta filmer, bilder och texter kritiskt.

Ovan ser du en målning av George Washington, kolonisternas befälhavare under den amerikanska revolutionen. Washington blev också USA:s första president. Målningen ska föreställa när Washington och hans soldater tog sig över floden Delaware natten 25 december 1776.

Uppgift 1. Beskriv Målningen: A) Vad föreställer den? B) Vilket intryck ger George Washington? (Klicka gärna på målningen.)

Uppgift 2. Ta reda på fakta om sjäva målningen! (Klicka här) A) Vem är konstnären? B) När levde han? C) Är målningen historiskt sann?

I denna filmsekvens från filmen The Patriot (2000) bränner brittiska soldater amerikanska bybor i en kyrka. De brittiska soldaterna begick förmodligen många hemskheter, men man känner inte till just denna grymhet. Filmregissören och manusförfattaren har alltså hittat på denna händelse.

Uppgift 3.  A) Vilka tror du att filmregissören håller på – engelsmännen eller kolonisterna? B) Varför tror du att filmregissören valt att låta engelsmännen bränna kolonister i en kyrka?

Uppgift 4. A) När är det viktigt att den historia man läser om eller ser på film ger en riktig bild av vad som hände?