Begrepp i ämnet historia

Viktiga begrepp i ämnet historia

Andrahandskälla Andrahandskällan är beroende av en eller flera förstahandskällor. Till exempel en journalist som intervjuar ett vittne som sett en olycka. Artikeln journalisten skriver är då en andrahandskälla.
Användbar Historiker söker efter användbara källor, som kan vara till nytta när de söker svar på olika frågor. Om du vill ha svar på frågan ”Hur klädde sig eleverna som gick på Kvarnbergsskolan på 1980-talet?” kanske skolkatalogen kan vara en användbar källa. Mindre användbar om du vill ha svar på frågan ”Vilket betygssystem hade man på 1980-talet?”.
Beroende

(beroendekriteriet)

Förstahandskällor är inte beroende av andra källor. Andrahandskällor är alltid beroende av andra källor.
Epok Se förklaringen till begreppet ”tidsperiod”.
Förklaring* När en historiker förklarar till exempel en viss händelse ställer hon frågan ”varför?”. Ex. Varför stormades Bastiljen 1789?
Förstahandskälla Förstahandskälla, en person som själv upplevt t.ex. ett brott eller stormningen av Bastiljen är en förstahandskälla.
Förändring* Historiker är ofta intresserade av förändring, till exempel: ”Hur förändrades levnadsförhållandena under den industriella revolutionen?”. Revolution är en typ av förändring. För mycket små eller inga förändringar alls används begreppet kontinuitet.
Identitet* Självuppfattning eller hur man vill bli uppfattad. Identiteten kan vara personlig eller kollektiv, t.ex. ”svensk”, ”kvinna” och så vidare.

I ämnet historia används begreppet för att komma åt hur människor sett på sig själva.

Kontinuitet* Används som motsatsord till förändring. Något som inte ändras eller ändras mycket lite. Ex. Livet skilde sig inte särskilt mycket för bönder på 1800-talet jämfört med bönder på 1600-talet. Livet för bönderna uppvisar en stor kontinuitet.
Kriterium Kriterium betyder villkor eller avgörande kännetecken. Ex. Läraren berättar om ”betygskriterierna” det vill säga vilka villkor som gäller för de olika betygen. Historikern ställer upp särskilda villkor/kännetecken för en användbar och/eller trovärdig källa:

Tendenskriteriet, närhetskriteriet, beroendekriteriet

Källa En källa är något som ger information om till exempel en händelse, ett skeende. Ex. Kvarnbergsskolans skolkatalogen är en källa till information om elever och personal på skolan. Källor kan vara webbplatser, dagböcker, fotografier och så vidare.
Källkritik* Källkritik är en metod att värdera en källas trovärdighet och/eller användbarhet. Även om en källa har en stark tendens att överdriva kan den vara användbar. Metoden består främst av att man ställer vissa frågor om källan. Är det en förstahandskälla? Vilken är tendensen?
Närhet

(Närhets- & tidskriteriet)

Närhet: Är källan nära händelsen i tid och rum? Exempelvis om vittnet till olyckan, stormningen av Bastiljen berättar strax efter själva händelsen eller om vittnet berättar många år senare.

 

Eller om källan befinner sig långt från själva händelsen hon berättar om (gäller oftare andrahandskällor).

Objektiv En källa som ger hela sanningen. Ingen källa är helt objektiv, men exempelvis kan ett ögonvittne vara mer eller mindre objektiv.
Perspektiv Att något till exempel berättas ur en persons perspektiv. Att kunna se historiska händelser och personer ur olika perspektiv är något som lyfts fram i läroplanen.
Revolution Revolution är en typ av förändring i historien. En revolution är snabb och omvälvande förändring, till skillnad mot en förändring som sker i små steg
Subjektiv Motsats till objektiv. En subjektiv källa ger en ensidig bild av det som den berättar om, t.ex. en händelse ur endast berättarens perspektiv. Se tendens och vinklad.
Tendens

(Tendenskriteriet)

Tendens är en benägenhet att handla på ett visst sätt, ett sätt som ibland bara är antytt. En person kan till exempel ha en tendens att överdriva. En fråga som kan hjälpa dig att se tendensen i en källa är ”Vad är syftet med källan?”. Försöker den sälja en produkt? (reklam) eller en åsikt? (propaganda).

 

Tendentiös är en person som för fram en åsikt ensidigt och inte tar med alla fakta. Till exempel en insändare i en tidning kan vara tendentiös om den är partisk och missvisande.

Teori Med en teori försöker man att generalisera historien. Så här kan en enkel teori se ut: All mänsklig utveckling beror på kriser! I ämnet historia används teorier mer som utgångspunkter än absoluta sanningar. Jämför till exempel med naturvetenskapens teori om gravitation. Den anses vara en lag som alltid gäller.
Tidsperiod En period i historien med speciella kännetecken, till exempel kännetecknas tidsperioden ”stenåldern” av att människor framför allt gjorde verktyg av sten. Medeltiden, nya tiden, mellankrigstiden är andra exempel på tidsperioder.
Trovärdig Är källan trovärdig? Ger den en sann och riktig bild av det som den berättar om?
Vinklad Om källan endast ger en sida av saken är den vinklad. Se tendens.
Äkthet

(Äkthetskriteriet)

Äkthetskriteriet, är källan (t.ex. dagboken) vad den utger sig för att vara. Hitlers dagbok var som bekant inte Hitlers dagbok utan en förfalskares arbete.

* Begreppet poängteras i läroplanstexten.

Kristendom – ett arbetsmoment i åk 8

Vecka 47

Under vecka 47 ska klassen ha ett läxförhör om kristendomens historia. Det är det sista vi gör inom ämnet religion denna termin. För mer information om läxan kan du tanka hem dokumentet nedan. Vi börjar också jobba med geografi i nästa vecka.

Bedömning kristendomens historia
Bedömning kristendomens historia
kistendomens historia bedömning.pdf
345.7 KiB
135 Downloads
Detaljer...
Läxa 47: Kristendomens historia
Läxa 47: Kristendomens historia
Läxa vecka 47 kristendomens historia i urval.pdf
Version: 2
2.2 MiB
961 Downloads
Detaljer...

Om du vill lyssna till presentationen kan du klicka på länken nedan: http://voicethread.com/share/3724860/

I nedanstående dokument finns exempel på elevsvar och mina bedömningar från förra årets åttor. Frågan som de svarar kommer av flera skäl inte finnas med på läxförhöret 22/11. Men, svaren kan ändå ge en fingervisning om vilka kvaliteter som krävs för de olika betygen.

Bedömningesexempel i religion
Bedömningesexempel i religion
Bedömningsexempel i religion.pdf
448.3 KiB
98 Downloads
Detaljer...

Kristendomen

Sedan vecka 40 arbetar vi med kristendomen. Vi har börjat med att titta på filmen da Vincikoden från 2006. Syftet med att vi tittar på da Vincikoden är att dels se en modern tolkning av berättelsen om Jesus, dels att en mer traditionell Jesusberättelse ska framgå. Filmen är förhoppningsvis också underhållande och skapar därmed visst intresse?

Viktiga datum (OBS! datumen har ändrats!)

  • På tisdag 6/11 arbetet med olika jesusberättelser ska vara i stort sett klar, för då ska du tillsammans med några andra i klassen ge feedback på varandras arbeten.
  • Onssdag 7/11 lämnar du in ditt färdiga arbete.

Filer och dokument som rör arbetsområdet

Uppgift jämföra jesusberättelser (8H)
Uppgift jämföra jesusberättelser (8H)
uppgift jämförelse jesusberättelser 8h.pdf
718.3 KiB
153 Downloads
Detaljer...
Bedömningsmatris arbete om olika jesusberättelser
Bedömningsmatris arbete om olika jesusberättelser
Jämförelse jesusberättelser bedömningsmatris.pdf
258.7 KiB
119 Downloads
Detaljer...

Förslag på olika jesusberättelser att jämföra

  • Inom Islams huvudinriktningar räknas Jesus (Isa) som en av de viktigare profeterna. Men, svaret på vem Jesus var avviker från t.ex. katolska kyrkans.
  • Rastafarier har en annan tolkning av Jesus än t.ex. Svenska kyrkan eller katolska kyrkan om vem Jesus var, dessutom kan man hävda att många rastafarier anser att Haile Selassie I var en ny Jesus och frälsare.
  • da Vincikodens Jesus avviker helt klart från den traditionella berättelsen om Jesus.
  • Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning Ecce Homo 1998 väckte stor uppståndelse. Fotoutställningen har Jesus i centrum. Vem är Elisabeths Jesus?

Du kan förstås välja andra berättelser om Jesus! Några har t.ex. valt att ta reda på olika jesusberättelser som finns inom nyandliga rörelser i Sverige idag, något som jag tycker verkar intressant

1700-talets politiska revolutioner

Politiska revolutioner under 1700-talet

Nu arbetar klassen med ämnet historia och närmare bestämt Politiska revolutioner på 1700-talet. Vi ska titta närmare på  den amerikanska revolutionen och den franska. Arbetet kommer vara en relativt stor del av höstens betyg i historia.

Alla viktiga ”papper” kommer att finnas tillgängliga att ladda hem här: genomgångar, uppgiftsbeskrivningar, lpp mm. LPP är en förkortning för lokal pedagogisk planering. Där kan du till exempel läsa om vad som krävs för de olika betygen.

Prov och läxor

  • Vecka 36 torsdag 6 september: Läxa amerikanska revolutionen (begreppet revolution, samt tidslinje)
  • Vecka 37 torsdag 13 september: Läxa franska revolutionen
  • vecka 39 torsdag 27 september Skriftligt prov. De som behöver får komplettera lektionen efter.

Fokus på provet är:

  • Att ha koll på händelsekedjan. Ni ska kunna motivera vilka händelser ni tycker är viktigast.
  • Att kunna göra en analys av revolutionen. Det ni gjort när ni analyserat revolutionen är; resonera om orsaker till revolutionen, följder av revolutionen, gjort jämförelser (främst med amerikanska revolutionen), samt sett revolutionen ur olika perspektiv (t.ex. adelns och borgarnas perpektiv).
  • Tänk på att du får ha din analysmatris och tidslinje med dig!

Dokument som gäller arbetsområdet Politiska revolutioner

Lektion Bakgrund Till Upplysningen
Lektion Bakgrund Till Upplysningen
lektion bakgrund till upplysningen.pdf
208.8 KiB
269 Downloads
Detaljer...
LPP amerikanska och franska revolutionerna
LPP amerikanska och franska revolutionerna
LPP De amerikanska och franska revolutionerna.pdf
Version: 2.0
782.0 KiB
877 Downloads
Detaljer...
Elevuppgift Franska revolutionen
Elevuppgift Franska revolutionen
Franska revolutionen tidsaxel och analys.pdf
359.1 KiB
341 Downloads
Detaljer...

Lyssna på revolutionär musik?

Uppgifter

Quizar om franska revolutionen

Franska revolutionen

Starta
Tack! Du har just gjort Franska revolutionen på bildningscentralen.se! Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
12345
678910
1112131415
1617181920
21Slut
Återgå

Robespierre och de Gouges (8i)

Gruppuppgift: Beskriva och analysera Robespierre och Olympe de Gouges

Ni ska tillsammans skriva och berätta om dessa två mycket intressanta och färgstarka människor. Båda har, så att säga, gått till historien. Robespierre som en glödande revolutionär som var beredd att offra människor för att uppnå det goda samhället. De Gogues som en av feminismens skapare och föregångare.

Robespierre och Olympe de Gouges
Robespierre och Olympe de Gouges
Robespierre och de Gouges.pdf
809.4 KiB
313 Downloads
Detaljer...

Grupp 1: Ida, Gabriel, Ella, Katja

Grupp 2: Felicia, Fanny, Linnéa, Julia,

Grupp 3: Madde, Rebecka, Line, Marie

Grupp 4:Nils, Tobias, Oskar, Jocke. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/eJ0OTidMXw

Grupp 5: Rickard, Hampus, Martin, Albin. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/oz8Qr7Jzxx

Grupp 6: Sanna, Eldri, Omed, Marcel, Mille. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/YrGI27yQZt

Grupp 7: Josefina, Nikola, Johan, Shaymaa. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/OM0qLiQkPN

Robespierre och de Gouges (8H)

Gruppuppgift: Beskriva och analysera Robespierre och Olympe de Gouges

Ni ska tillsammans skriva och berätta om dessa två mycket intressanta och färgstarka människor. Båda har, så att säga, gått till historien. Robespierre som en glödande revolutionär som var beredd att offra människor för att uppnå det goda samhället. De Gouges som en av feminismens skapare och föregångare.

Olympe de Gogues
Maxilimilien Robespierre

 

 

 

 

 

 

Robespierre och Olympe de Gouges
Robespierre och Olympe de Gouges
Robespierre och de Gouges.pdf
809.4 KiB
313 Downloads
Detaljer...

8H

Grupp 1: Abbe, David, Emil, Axel, Albin. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/hbZPTKf7u2

Grupp 2: Totte, Marcus, William, André, Lucas. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/SLRh9rxtn2

Grupp 3: Simon, Linus, Meurling, Tjernberg och Kevin. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/VrSN1e1V8R

Grupp A: Gerda, Anna L, Anna N, Alva, Isabelle. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/LAsA1wTJsc

Grupp B: Karro, Josefin, Felix, Frida, Sofia. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/i9e2Wuhwrk

Grupp C: Rebecca, Olivia, Dilara, Jennifer, Embla. Gemensamt dokument: http://titanpad.com/d8IoTuF29R

 

Amerikanska revolutionen på film och i bild

Sann historia?

Filmer, fotografier och målningar påverkar vår syn och kunskap om historien. Av en bra film lär vi oss mycket, historien levandegörs. Det är nog många som exempelvis skapat sig en bild av andra världskriget genom filmer  som Saving private Ryan (1998) och Undergången (2004). Om vi vill skaffa oss en så sann uppfattning om historien som möjligt måste vi betrakta filmer, bilder och texter kritiskt.

Ovan ser du en målning av George Washington, kolonisternas befälhavare under den amerikanska revolutionen. Washington blev också USA:s första president. Målningen ska föreställa när Washington och hans soldater tog sig över floden Delaware natten 25 december 1776.

Uppgift 1. Beskriv Målningen: A) Vad föreställer den? B) Vilket intryck ger George Washington? (Klicka gärna på målningen.)

Uppgift 2. Ta reda på fakta om sjäva målningen! (Klicka här) A) Vem är konstnären? B) När levde han? C) Är målningen historiskt sann?

I denna filmsekvens från filmen The Patriot (2000) bränner brittiska soldater amerikanska bybor i en kyrka. De brittiska soldaterna begick förmodligen många hemskheter, men man känner inte till just denna grymhet. Filmregissören och manusförfattaren har alltså hittat på denna händelse.

Uppgift 3.  A) Vilka tror du att filmregissören håller på – engelsmännen eller kolonisterna? B) Varför tror du att filmregissören valt att låta engelsmännen bränna kolonister i en kyrka?

Uppgift 4. A) När är det viktigt att den historia man läser om eller ser på film ger en riktig bild av vad som hände?

 

Film om Muhammed

Religionsundervisningen i grund- och gymnasieskolan ska förstås behandla islam och muslimer. Det är idag Sveriges näst största religion med drygt 300.000 människor som på ett eller annat sätt har en koppling till islam; allt från djupt troende och praktiserande muslimer till sekulariserade. Frågan är förstås hur man ska undervisa om islam, i synnerhet som många elever har väldigt starka åsikter. Den tecknade filmen Muhammed the last Prophet från 2004 tycker jag fungerar som en utmärkt inkörsport till att diskutera muslimska traditioner och trossatser. Fortsätt läsa Film om Muhammed

Studieresa till Andalusien sommaren 2010

Under augusti 2010 åkte vi, fyra lärare på Kvarnbergsskolan, till Andalusien för att studera Spaniens muslimska historia på plats. Vi hade ansökt om och fått ett resestipendium från SFUB. Resan kom först att gå till Malaga, därefter Granada, Cordoba och Sevilla i nämnd ordning. Vi som åkte till Andalusien undervisar i ämnena so och bild. Klicka på kartan om du vill se alla artiklar om al-Andalus. Fortsätt läsa Studieresa till Andalusien sommaren 2010

Klassisk indelning av den muslimska historien

Muslimsk historia (klassisk indelning)

Denna artikel fördjupar sig inte i några specifika händelser eller skeenden i muslimsk historia. Fokus är de grova dragen i den klassiska muslimska beskrivningen av islams historia. Att utgå från ett europeiskt perspektiv med en indelning i de senaste 2000 åren i ”antiken”, ”medeltiden” och så vidare är av förklarliga skäl inte aktuellt. För enkelhetens skull har jag emellertid valt att använda västerländska årtal.

Muhammed och de fyra rätt ledda kaliferna 610-661

Abu Bakr, Umar, Uthman, Ali

 610-632 Muhammeds tid som profet och ledare. Denna period har förstås en särställning och anses naturligtvis av de flesta muslimer som ”the golden era of islam”. År 610 mottog Muhammed sin första uppenbarelse från Gud och år 622 utvandrade Muhammed från Mecka till Yathrib, som bytte namn till Medina. I Medina, profetens stad, upprättades det första muslimska samhället.

 

632-661 De fyra rätt ledda kalifernas tid. Kaliferna  Abu Bakr, Umar, Uthman och Ali anses av de flesta muslimer inta en särställning. För shiamuslimer är emellertid Ali den klart främste, och borde ha tagit över ledarskapet redan när Muhammed dog 632. På bilden till vänster ser du de fyra första kaliferna.

Umayyadiska kalifatet 661-750

661-750 Det Umayyadiska kalifatets tid. Maktcentrum i det snabbt växande muslimska riket flyttar från den arabiska halvön till Damaskus. När det umayyadiska kalifatet går under efter ett våldsamt uppror flyr en av prinsarna till den iberiska halvön. På den iberiska halvön lever alltså den umayyadiska dynastin vidare och på 900-talet upprättas ett kalifat med Cordoba som centrum. Men med Umayyadernas fall 750 splittras alltså det muslimska imperiet.

Abbasidiska kalifatet 750-1258

750-1258 Abbasidernas kalifat. Det abbasidiska kalifatet lyckas inte särskilt länge med att skydda imperiet från sönderfall. Från och med 900-talets början styr inte kalifen i Bagdad över särskilt stora områden i reell mening. Han blir allt mer en symbol för muslimsk enhet. År 1258 inträffar den stora katastrofen i muslimsk historia då mongolerna erövrar Bagdad och det abbasidiska kalifatet upphör. I dagens splittrade Irak har Bagdads fall 1258 ett mycket stor symboliskt värde. USA görs lätt om i den politiska retoriken till mongolerna som släpps in i Irak av dagens shiiter. Sunnimuslimska jihadister anklagar shiiterna för att ligga bakom mongolernas seger, då den siste kalifens visir (högste minister) var shiit och enligt exempelvis, den av salafitiska jihadister ofta lästa, historikern Ibn Kathir menar att visiren spelade under täcket med mongolerna. Bilden nedan visar hur mongolerna under Hulago Khan tar sig in i abbasidernas huvudstad Bagdad.

Mongolerna intar Bagdad 1258

 Osmanska riket och europeisk kolonialism ca. 1200-1924

1258-1924 Perioden kring och efter ”katastrofen” 1258 kännetecknas av att tre muslimska imperier växer fram gradvis ur askan av abbasidiska kalifatet: det osmanska i Turkiet och nordafrika, det safavidiska i Persien och moghulerna i Indien. Det osmanska eller

Den siste sultanen

ottomanska imperiet är det mest kända i Europa. Fram till första världskriget var det Osmanska riket en betydande militär och kulturell stormakt. Den siste osmanske kalifen Abdϋlmecis II avsade sig sin status som kalif 1924. En händelse som har starkt symbolvärde för många muslimer (inte minst de som önskar ett nytt muslimskt kalifat). Under 1800- och 1900-talen kom många muslimskt dominerande områden i kontakt med de allt mäktigare europeiska stormakterna, som önskade bygga världsvida imperier.

Muslimska nationalstater växer fram

1924-? Efterdyningarna av det första världskriget hade en enorm betydelse för de forna osmanska territorierna. Perioden kännetecknas av tillblivelsen av muslimska nationalstater som t.ex. Turkiet, Egypten, Iran, Saudiarabien, Pakistan och Irak.  Än idag kan denna, ofta smärtsamma process, sägas pågå.

 

Hadith

Hadith – berättelse om Muhammed som vägleder muslimer i  trosutövning och vardag. Haditherna utgör näst efter Koranen många muslimers viktigaste religiösa textmassa. För att en berättelse om Muhammed ska räknas som  vägledande krävs, enligt muslimsk praxis, en trovärdig kedja av berättare (isnād) som ska leda tillbaka till en förstahandskälla (t ex Muhammeds hustru Aisha eller gamle stridskamrat Abu Bakr som sett eller hört Muhammed). Insamlandet och bedömandet av berättelser om Muhammed inom sunniislam tycks ha kulminerat på 800-talet i och med ”talibanerna” (taliban betyder ungefär sökare på arabiska) al-Bukhari och Muslim. Shiamuslimer gör en annan bedömning av berättelsernas trovärdighet. För att en berättelse ska anses tillförlitlig ska traderingskedjan följa Alis familj. Sökandet efter berättelser skedde också senare, förmodligen för att före 941 hade man antingen sin Imam tillgänglig (livs levande) eller så stod man i direktkontakt med sin dolde Imam, som gav vägledning i knepiga situationer.

Modern kopia av Muslims hadithsamling

Källor:  Jan Hjärpe, Sharia – Gudomlig lag i en värld av förändring, (Nordstedts förlag, 2005). Vernon O. Egger, A History of the Muslim World to 1405: The Making of a Civilization, (Prentice Hall, 2004).

Islamism

Islamism är övergripande beteckning på politiska strömningar som använder islam, koranen och den religiösa traditionen (sunna) som politisk ideologi. Gemensamt för islamistiska grupper och personer är att de önskar införa sharia (islamisk lag). Exempel på islamistiska grupper/organisationer: Muslimska brödraskapet, Hamas, den iranska staten, talibanrörelsen. Islamister har emellertid väldigt olika syn på hur man ska rätt tolka traditionen och Koranen. Av den anledningen är det svårt att definiera islamismen som en rörelse eller en ideologi.

På bilderna nedan syns tre kända och inflytelserika muslimska politiska tänkare: Mawdudi, Hassan al-Banna och Abdolkarim Soroush. Soroush anser att islam och demokrati fungerar alldeles utmärkt ihop. Av den anledningen betraktas Soroush sällan som en islamist av politiska bedömare, men likväl inspireras Soroush av den muslimska traditionen och inte minst av sufism i sitt politiska tänkande. För Mawdudi fanns (han är död) bara en lagstiftare, Gud. Folket skulle alltså inte stifta lagar, däremot ansåg Mawdudi att folket skulle protestera om makthavarna tolkade Guds lagar och regler på ett felaktigt sätt. 

Da‘wah

Dawa eller Da‘wah  – Betyder ungefär inbjudan eller kallelse till islam. Dawa är ett centralt begrepp inom den muslimska väckelserörelsen i Sverige idag.  Dawa kan vara såväl att sprida ”rätt” form av islam genom diskussioner, föreläsningar som att vara en god muslimsk förebild. Jag har fått intrycket att mycket av dawa-verksamheten är inriktad på att omvända unga muslimer till ”rätt” form av islam, av den anledningen är dawa omstritt.

Foto: http://www.jimas.org/aims.htm

Muslimska ord och begrepp

Muslimska ord och begrepp

Här är tanken att det ska finnas en lista med ord och begrepp som är (mer eller mindre) viktiga när man söker skaffa kunskap om islam och muslimer. Listan kommer successivt att utökas och uppdateras. Orden är ofta arabiska och hur man stavar dem på svenska är inte alldeles självklart, av den anledningen kanske jag stavar dem annorlunda än på andra håll. Somliga begrepp får dessutom egna artiklar som du också hittar under fliken ”muslimska ord och begrepp”. Fortsätt läsa Muslimska ord och begrepp

Kharijiter

Kharijiter – En liten gren av islam (tillhör inte shia eller sunni). Ordet betyder på arabiska ”utbrytare” eller ”de som lämnar”. Kharijiter brukar tillskrivas en mycket sträng och intolerant syn på hur man ska leva som god muslim.

Rörelsen uppstod i kampen om makten som följde på mordet på den tredje kalifen – Uthman (d. 656). Ali efterträdde den mördade Uthman. Mu’awiya, som var släkt med Uthman, anklagade Ali för att inte ställa mördarna till svars. I stridigheterna som följde stod de blivande kharijiterna först på Alis sida, men när Ali gick med på skiljedom under slaget om Siffin med sina motståndare ansåg en del att Ali agerade ytterst veligt – inte alls som en riktig kalif. De som avvek då från Alis sida kom att kallas kharijiter, ungefär ”de som lämnar”. Kharijiterna ansåg inledningsvis att alla ledare som på minsta sätt avvek från Koranen borde dödas. Ali blev deras mest iögonfallande offer. Denna hänsynslösa inställning förändrades dock med tiden. Egen fromhet sattes i centrum istället för andras brist därpå. Deras fundamentalistiska uppfattning om den rätta formen av Islam kom också att användas som ”ursäkt” för att avvisa umayyadiska och abbasidiska maktanspråk. Rörelsens idéer verkar sedan främst ha tilltalat grupper i marginalen av den muslimska världen, som exempelvis nomader och berber. Idag hittar vi kharijiter i mer eller mindre avskärmade områden i Nordafrika och i Oman.

Jihad

Det arabiska ordet jihad (kamp/strävan) tillhör ett av vår samtids mest omdebatterade muslimska begrepp, i synnerhet efter elfte september 2001. Att det åtminstone delvis är kopplat till krig är ställt utom tvivel, även om det ofta poängteras att det stora jihad är strävan mot att leva i samklang med Gud. Kriget mot de otrogna utgör då det lilla jihad. Detta synsätt är enligt islamologen Jan Hjärpe särskilt vanligt att man tillskriver sufier.

Ali Ibn Abi Talib – den fjärde kalifen

Ali Ibn Abi Talib, (f. 600 d. 661) den inte helt obekante Ali, Muhammeds kusin, svärson (gift med Fatima) och närmaste manlige släkting eftersom M:s söner dog mycket unga. Han tillhör den lilla exklusiva skaran av ”rätt ledda” kalifer, d v s de fyra första efter Muhammeds död.  Ali är framför allt en förebild för shiiter, vilka betraktar honom som en ofelbar religiös och politisk ledare (Imam), men även sunnimuslimer värderar honom högt. De senare framhåller emellertid också Abu Bakr, Umar och Uthman som goda och rättfärdiga kalifer. I dagens Iranska flagga hittar vi Alis tveeggade svärd som symbol för Islams och Alis kraft. Förutom att hans följeslagare – pro-Alids – gav upphov till shiaislam har han ofta fått stå som symbol för olika protester mot den världsliga makten, inte minst i flera revolter mot Umayyaderna. Alis symbolvärde kan sägas vara mycket högt inom Islam – en Robin Hood, Richard Lejonhjärta och Ghandi i en och samma person. Inom shiia (främst bland ”twelwers”) firas Muhammeds utnämning av Ali som sin efterträdare under ghadir khumm (se bilden från 1300-talet till vänster). Högtiden har fått sitt namn efter platsen – oasen vid Khumm. Sunnimuslimer avvisar inte själva händelsen, men ger den en annan innebörd.

Al-Andalus politiska historia

Hugh Kennedy (1996) Muslim Spain and Portugal – A political history of al-Andalus Addison Wesley Longman, 342 p.

Kennedy påpekar tidigt att detta inte är en kulturhistorisk skildring utan en politisk. Det politiska handlar om vem eller vilka som styrde och vilka utmaningar de mötte. Vill man få svar på frågan om al-Andalus var en ”guldålder” eller en ”multikultilögn” ger således denna bok endast några pusselbitar. I fokus står den politiska makten – inte kulturell blomstring. Fortsätt läsa Al-Andalus politiska historia

Moorish Spain av Richard Fletcher

Romatik och verklighet

Fletcher, Richard (2001), Moorish Spain, Orion Publishing Co, 208 p.

711 korsade en berber-armé under arabiskt ledarskap Gibraltar sund. Generalen som ledde armén påstås ha gett sitt namn till Gibraltar: Jebel Tariq ’Tariqs klippa’. Angreppet under Tariqs ledning var fortsättningen på ett antal räder som hade skett tidigare och följande år utkämpades det slag som ledde till seger för Tariqs trupper och förlust för de spanska trupperna och kungens, Roderic eller Rodrigo, död. Följden av detta blev att det islamiska Spanien kunder erbjuda frukterna av en högre civilisation till det barbariska Europa bortanför Pyrenéerna. (Han uttrycker sig så, den gode mr Fletcher!) Fortsätt läsa Moorish Spain av Richard Fletcher

Amina Wadud

Amina Wadud

Amina Wadud föddes 1952 i USA i staden Bethesda i Maryland. Hon är en kontroversiell muslimsk teolog, då hon tolkar islams källor ur ett feministiskt perspektiv. Exempelvis menar hon att muslimska män inte har rätt att tillrättavisa sina hustrur fysiskt (en åsikt eller slutsats hon inte är ensam om). Det som framför allt upprört mer konservativa muslimer är att hon 2005 i New York ledde såväl kvinnor (inte kontroversiellt) som män (desto mer kontroversiellt) i bön. Mig veterligen är hon tämligen ensam om detta. Fortsätt läsa Amina Wadud

Shari’a – islamisk rätt

Shari’a – islamisk rätt.

Den islamiska rätten, sharia, tillämpas på olika sätt.I de flesta muslimska länder begränsas sharia till familjerätt. Det vill säga regler som rör t.ex. skilsmässa och giftermål. Vidare brukar ofta arvsfrågor regleras med shari’a. Islamistiska grupper och partier, som t.ex. Hamas, anser ofta att shari’a ska omfatta betydligt fler regler: straffrätt (mord, stöld etc) andaktsregler (t ex hur ofta man ska be), vett och etikett (t ex hur man hälsar på en äldre person) och hur man bör klä sig etcetera. Shari’a är på senare tid i många europeiska länder en mycket omdebatterad företeelse.   Fortsätt läsa Shari’a – islamisk rätt

Profeten Muhammed

Enligt traditionen föddes Muhammed faderlös och fattig i Mecka år 570.  Hans mor skickade ut honom i öknen med en beduinfamilj, inte för att vara elak utan för att det ansågs mer hälsosamt och fostrande för stadsbarn, något som gissningsvis stämmer då barnadödligheten ofta var skrämmande hög i preindustriella städer. När Muhammed var sex år förlorade han sin mamma Aminah. Även om framtiden verkade dyster visade Gud tidigt att han hade stora planer för gossebarnet. Två vitklädda änglar tvättade hans hjärta och styvfamiljen i öknen hade mjölk och mat i överflöd, trots torrtider. Senare bevittnade en kristen eremitmunk, Bahira, hur en ung Muhammed under en handelsfärd skuggades av ett moln som stannade när karavanen stannade. Bahira förstod att Muhammed var den förutsedde profeten. Fortsätt läsa Profeten Muhammed

Hizb ut-Tahrir och svart-vit islam

Jag läste Ed Husains The Islamist (2007) i samband med en kurs på Lunds universitet i islamologi. I texten förutsätter jag att läsaren själv har läst boken, men med tanke på att svenska medier kopplar samman självmordsbombaren Taimour Abdulwahab med organisationen hizb ut-Tahrir tänkte jag att denna text kan vara av intresse ändå. Filmen Det svider i hjärtat (2007) som också lyfts fram i texten är gjord av dokumentärfilmaren Oscar Hedin och det skulle inte förvåna mig om den snart repriseras på svt. Den är mycket sevärd. 

Bokomslag till The Islamist av Ed Husain

När jag precis hade lagt Husains The Islamist åt sidan funderade jag över olikheterna och de uppenbara likheterna mellan dokumentären Det svider i hjärtat och Husains beskrivning av radikal islamism i London. Hizb ut-Tahrir-anhängarnas aggressiva debattstil och retorik passar väl in på Anas Khalifas sätt att predika (börjar med artighetsfrågor för att sedan leda samtalet från det personliga till det politiska planet) (se s. 105, 122). Filmen är råare och mer socialrealistisk i sin estetik. Kanske inte mer sann, men jag upplever den som mer ”dokumentär” i sina passager av vardagstristess och slagordsideologi. Fortsätt läsa Hizb ut-Tahrir och svart-vit islam

En webbplats för elever och föräldrar