Shari’a – islamisk rätt

Shari’a – islamisk rätt.

Den islamiska rätten, sharia, tillämpas på olika sätt.I de flesta muslimska länder begränsas sharia till familjerätt. Det vill säga regler som rör t.ex. skilsmässa och giftermål. Vidare brukar ofta arvsfrågor regleras med shari’a. Islamistiska grupper och partier, som t.ex. Hamas, anser ofta att shari’a ska omfatta betydligt fler regler: straffrätt (mord, stöld etc) andaktsregler (t ex hur ofta man ska be), vett och etikett (t ex hur man hälsar på en äldre person) och hur man bör klä sig etcetera. Shari’a är på senare tid i många europeiska länder en mycket omdebatterad företeelse.  

Hur skiljer sig shari’a från exempelvis den svenska lagstiftningen?

Alla lagar som gäller i Sverige är stiftade av riksdagen. Rätten att stifta lagar får riksdagens ledamöter av alla svenskar som röstar på dem. Svenska lagar är stiftade av demokratiskt framröstade riksdagsledamöter, det är det förhållandet som ger lagarna legitimitet. Tanken bakom shari’a är att det är Gud som stiftar lagar. Vi människor gör vårt bästa med att försöka förstå Guds vilja genom att undersöka koranen, hadither och genom att resonera sig fram till Guds vilja.

Finns det en eller flera uppfattningar om shari’a?

Eftersom koranen och haditherna inte täcker alla tänkbara situationer (ta till exempel moderna företeelser som fildelning, ”punkig klädsel”, användning av drogen GHB och så vidare) måste alltså lagkunninga muslimer försöka tolka och förstå koranens och hadithernas andemening. Olika laglärda drar där, inte så förvånande, olika slutsatser. I bilden nedan, som är från Nigeria, syns en kvinna som sitter mellan två män på en moped. Av nigerianska laglärda är det inte tillåtet. På Muhammeds tid fanns förstås inga mopeder.

"Sitting like this is not allowed" Poster från Nigeria

Halal och haram

De två begreppen halal (tillåtet) och haram (förbjudet) är centrala om man vill studera shari’a. Det som är förbjudet är förstås helt enkelt inte tillåtet om man vill leva som from muslim. Men, när det gäller det som är tillåtet är det lite knepigare. Halal är indelat i fyra olika nivåer: 1. Det som anses obligatoriskt för alla muslimer. Bönen är ett exempel på en sådan obligatorisk plikt. 2. Därefter följer beteenden som anses föredömliga (mustahabb) även om det inte ses som en religiös plikt. Ett exempel på detta är att hälsa artigt. 3. Sedan följer beteenden som anses likgiltiga/neutrala. 4. Den fjärde ”nivån” av tillåtna beteenden är sådana som ses på med ogillande. Exempel på detta är kvinnlig omskärelse, skryt, att skrämma eller skämma ut andra. Dessa beteenden är alltså tillåtna även om de inte ska uppmuntras, enligt många muslimska laglärda.

Vem kan avgöra om ett beteende är halal eller haram?

Det är en kontroversiell fråga för muslimer. Traditionellt och historiskt har endast religiöst utbildade personer kunnat göra anspråk på att uttolka skrifterna. Titeln för en sådan person är mufti. Muftins svar på en fråga hur man ska bete sig för att inte synda kallas fatwa. Idag gör många anspråk på att kunna uttala fatwas och tala om för andra om hur man som god muslim ska leva sitt liv. I och med att läskunnighet breder ut sig och att böcker och skrifter blir allt mer tillgängliga (hadithsamlingar och koranen finns ju numer på nätet) tycker sig allt fler ha tillräckliga kunskaper för att självständigt göra egna tolkningar. På gott och på ont. Nedan ser du en bild av den pakistanske muftin Sarfraz Naimi som förmodligen mördades av taliban för att han gav fatwas som de inte höll med om, och för att uttryckte sitt ogillande för talibanrörelsen.

Sarfraz Naimi - Pakistansk religiös auktoritet som mördades 2009. Shariatolkningar kan uppenbarligen vara kontroversiella.

Läs gärna följande artiklar om Naimi:

 

Senast uppdaterad 2010-01-29 11:11

Kommentera